Tre år sedan förändringens vindar

Det har gått 3 år sedan det nödvändiga uppbrottet från mitt förra jobb.

Det var ett nödvändigt uppbrott av olika orsaker. Både personligt och för jobbet som sådant.

Det innebar nytt jobb och flytt till nytt ställe och annat hurs på en och samma gång. Det har inte enbart varit en dans på rosor. Men jag är fullkomligt övertygad om att många saker, både privat och yrkesmässigt, hade ställts på en helt annan och betydligt vassare spets än så som det nu blev och är idag.

Faktum är att min gamla arbetsplats idag inte existerar i närheten av det som jag lämnade i maj 2008. Jag har under resans gång haft åsikter om hur den processen gick till. Mycket beroende på att jag fortfarande efter 15 år i företaget, och trots att jag slutade och började hos en konkurrent, hade band till människor som var kvar där och till en idé jag såg förändras till något jag inte kände igen.

Jag kände inte minst ett engagemang i de många duktiga människor som jag under många år arbetat tillsammans med och som hamnade i en extremt jobbig situation på många olika sätt.

De känslorna och åsikterna finns inte längre någon anledning att vare sig fundera över eller lägga onödig energi på. Företaget jag arbetade på finns inte längre mer än juridiskt och företaget jag nu är hos fortsätter att successivt bygga på de idéer som det gamla för länge sedan kastat i papperskorgen.

Rätt eller fel beror givetvis på vem man frågar och vilken målsättning man har. Det mest rättvisande är kanske att ta en titt på hur marknadsandelarna på den gemensamma marknaden har förändrats och sedan fundera över orsakerna till detta.

Det är tre år som känns som fler än så. Men framför allt är det tre år som lagt grunden för en betydligt ljusare framtid än vad jag tror hade varit fallet annars.