Pengar skapar frihet men inte lycka

Ny bil. Ännu en Toyota. Den tredje på raken.

Jag har aldrig varit någon stor bilfantast. De ska fungera utan en massa strul. Att köpa en helt ny bil, och därmed kunna undvika just detta,  var för inte speciellt många år sedan en dröm. Nu är det en möjlighet att var tacksam över att kunna göra. 

Det ses säkert som en lyx att ha denna möjlighet och det är det också till viss del. Men det är inte den känsla av lyx att kunna göra det som man fick för sig att det skulle vara när man inte kunde göra det. Det är lyxigt, men det blir bara den riktigt lyxiga känslan första gången man har möjligheten. Sedan blir även en sådan sak mer vardagslik.

Den känslan är nog en bra beskrivning över hur jag ser på pengar och vad det innebär i livet. Tron på pengar som något som skapar lycka är givet ett felaktigt sätt att se på det hela. Pengar skapar trygghet och utökade möjligheter i livet, men det är inte någonting som skapar varaktig lycka.

På samma vis som jag tidigare i livet har fått anpassa mig till kärvare tider och mindre ekonomiskt utrymme så är det nästan äckligt hur lätt det är att anpassa sig till ett utökat och ganska frikostigt utrymme i den privata ekonomin.

Större ekonomisk frihet kan innebära att man glömmer bort att andra inte har samma möjligheter. Men det kan också innebära att man, så som jag har bidragit till för mig, inser hur viktigt det är att ge var och en så stora möjligheter som möjligt att styra över sitt eget liv. Genom möjligheter på olika områden i livet och genom att få råda över en så stor del av sin inkomst som möjligt.

Pengar skapar en frihet i livet men det är inte på något vis en garanti för den lycka som man kan inbilla sig när man sitter och drömmer sig bort till en rikedom som saknas i livet.

Den kan låta som en stor fet klyscha, men jag tror faktiskt inte att det är så. Det är istället så det är.

På svenska kallar vi det att lagom är bäst.