Spridda noteringar från en vecka i Corralejo på Fuerteventura, Canary Islands. Ett välkommet avbrott i det svenska pissvädret.
– – –
Det märks så tydligt att barnen börjar bli större.
Den första flygningen utan barn i knät och med en massa strul kring detta inger stora förhoppningar inför långresan som planeras. Nora är självgående och Milla sitter där med glimten i ögat och är bara glad över att, i motsats till i bilen, få sitta framåt precis som Nora.
Även när vi sitter på restaurang och äter första kvällen blir skiftet så tydligt. Båda barnen sitter och äter en halv pizza var i lugn och ro.
– – -
Det är olika intressen i livet. Den fulla ranson med taxfree-sprit som jag tog ut på mina partyresor till Kos och Rhodos är det vissa familjefäder med spädbarn som fortfarande orkar engagera sig i. När kommentaren (om spriten) på transferbussen är "jag hade kunnat glömma barnen på flygplatsen, men inte det här" så undrar man vad syftet med resan tillsammans med sitt spädbarn och det andra barnet i 4-årsåldern är?
– – -
Vi bor verkligen bra. Lägenheten med två sovrum och kombinerat kök/vardagsrum ligger i tre plan med markterrass alldeles intill poolområdet. K/v-rum på plan ett. Barnens sovrum på andra och vårt sovrum och badrum på tredje.
– – -
Till min glädje finns fungerande Wifi i receptionen, som ligger 15 m från vår lägenhet. Den måste fångas upp och nyttjas inom en radie på 5 meter därifrån, vilket innebär några rundor med stopp utanför receptionens fönster för att kolla av läget i den digitala världen och posta iväg någon aktuell bild. Men den finns där.
– – -
Torsdagen är en dag med regn och dessutom känner sig Katrin lite sjuk. Förmiddagen gick till lite rundvandring i shoppingcentra och en glasspaus på café med svensktalande kille från Göteborg. Shoppingen gav en Nike-overall till mig för €40 på Intersport. Utgår ifrån att dom inte säljer kopior – inte ens på Fuerteventura..
– – -
Trots budgetreglering så tog vi middag ute på kvällen. Supergod fläskköttsrätt till oss och hamburgare/spagetti och köttfärssås till barnen som än en gång skötte sig exemplariskt. Menyn, översatt till svenska, sa fläskfilé. Men om det var filé så var det en filé från den största grisen i världshistorien! Vi sätter våra pengar på en taskig översättning med Google Translate.
Semester med små barn tar lätt bort en del av den semesterkänsla som det är att på kvällen kunna gå ut och äta på olika restauranger varje kväll om det istället blir tidig middag, innan alla andra ens har duschat, och hemgång när alla andra går ut . Nu är Milla och Nora så stora att det funkar och det ger en pånyttfödd känsla av utlandssemester.
– – -
Fredagen innebär en start som är som en repris på de flesta solsemestrar vi varit på med Nora. Hon vaknar med huvudvärk och mår efter en stund illa och spyr upp slem. Hon har dessutom feber. Så här brukar det vara.
Som tur är tycks det den här gången gå över fort.
– – -
Detta var även dagen för ett besök på den street market som hålls varje måndag och fredag. Besökarna vi mötte på väg därifrån var tomhänta och det var inte konstigt. Traditionell försäljning av märkeskopior till förbannelse. Det enda köpet var att Nora äntligen vågade göra sin fläta i håret – kostnad €4.
Sedan är det den soligaste och finaste dagen på hela veckan. Värt att nämnas sådär i förbifarten.
Kollade förresten yr.no och konstaterade att vi nog kommer hem till snö och minusgrader. Inte lika charmerande.
– – -
På kvällen skulle vi bara gå ut och ta en öl och ge barnen något snabbt att äta. Det blev middag för hela familjen vid hamnen istället. Barnen delade på en pizza och jag och Katrin åt lax.
– – -
Lördag morgon är en regnblöt morgon som sedan fortsätter vara högst växlande. Lite shopping. Lite sol. Lite bad. Pannkakslunch och sedan lite mer shopping.
– – -
Ser i Ving-pärmen i receptionen en något märklig sak som jag aldrig sett tidigare. På listan för upphämtningstider för bussen hem imorgon står det listat namn på huvudansvarig person för varje bokning. Det är möjligt att jag på något vis har gjort ett medgivande till detta i samband med bokningen, men inget jag minns. För egen del är det inga problem, men märkligt är det.
– – -
För övrigt är denna söndag ännu en dag med ganska dåligt väder.
– – -
Shoppat lite parfym. Funderar över en Single Malt.
– – -
Katrin har sökt medhåll om en fantastiskt fin väska som är ett köp för livet. Tydligen räckte stödet för att slå till.
– – -
Sista kvällen som detta är så blir det en avslutningsmiddag vid stranden på Restaurang Waikiki. Barnen äter kycklig och pommes. För oss blir det Mixed Paella vilket säkert är en delikatess för Katrin och andra, men inte riktigt föll mig i smaken.
– – -
Dag för hemresa och det absolut bästa vädret på hela veckan. 30 grader och strålande sol när vi lämnar Corralejo bakom oss i bussen på väg mot en flygplats där det råder spansk förvirring om incheckning och gate-nummer innan ett försenat plan kan ta oss hem till ett vintrigt Landvetter som inte alls var så kaosartat snöigt som cabin crew på planet försökte inbilla oss.
Flygningen hem var betydligt tråkigare både för barnen och mig som ska upp och jobba tidigt dagen efter.
– – -
Sammantaget är Corralejo absolut värt ett besök. Vi hade inte det väder vi hoppats på, men barnen har badat i poolen så mycket dom har orkat och vi har kopplat av från allt vilket ändå var avsikten.
Stan är inte stor och även om den turistiska delen, som finns på de allra flesta platser, så har man ändå lyckats hålla undan det allra värsta och känslan av en genuin stad finns kvar.
– – –
Hotell Brisamar är också att rekommendera. Nu var det mest vi och ett äldre klientel som bodde där, men läget och standarden var mycket bra. I förhållande till de familjeanläggningar som vi tidigare bott på när barnen varit ännu mindre så har det här hotellet en betydligt mer familjär stämning utan all hysteri med Bamse-klubbar och annat för oss turister.
