Sommaren 1982 – mitt andningshål i livet

Det finns saker i livet som man kan se som brytpunkter i livet. En av dessa i mitt liv inträffade i början  av 80-talet.

Det var fotbolls-VM i Spanien och den svenska sommaren 1982 var fullkomligt fantastisk. Det var året då jag fyllde 12 år. Några dagar före den 7 juli, dagen då jag fyllde, åkte jag iväg hemifrån för att tillbringa ett par veckor hos min bror Stefan och hans sambo Pia.

För mig var det då den första semestern hemifrån så långt i mitt liv. Det var en möjlighet till lugn och ro och trygghet på ett vis som jag inte kunde få hemma. Det var en chans att hitta rätt och finna drömmar i livet och kanske inse att det inte var så omöjligt som jag kanske kunde få för mig när de flesta drömmar antingen såg ouppnåelig ut eller på något vis krossades.

Det kändes som en hel sommar men det var ett par veckor av sol i Stefans hemmasnickrade solsängar. Det var minigolf och Liseberg och båtturer på Öresjön innan Hulken visades på TV och jag vågade knappt inte att titta.

Superstars med bland annat Ingemar Stenmark tävlade i Scandinavium och sedan var det Superstars hemma i trädgården.

Björn Borg var min stora idol och jag brukade stå hemma på asfalten och träna med mig själv med en sån där grej som hade tennisbollen fastsatt i ett långt gummiband. Mitt gröngulvita pannband var med även de här sommarveckorna.

Fotbolls-VM och semifinal mellan Polen och Italien när en duva spatserade in i köket och sket på golvet. Vi spelade Yatzy och jag var en usel förlorare. 

Kiosken vid campingen sålde min favorit X 15 för 2 kronor och årets nyhet var Laktritspuck för 2,75.

Vid sidan om allt det glassiga (!) som jag kommer ihåg så var det främst sommaren när jag fick chansen till ett utrymme och relationer i mitt liv som jag sedan dess håller mycket nära mig i minnet både från då och i mitt liv idag.

Sommaren -82 följdes av några liknande veckor sommaren därpå och otaliga kortare och längre besök under alla år till det som blev något av mitt andningshål i livet något som jag är obeskrivligt tacksam över.

Sommaren 1982 var i många bemärkelser den bästa sommaren i det liv jag visste då.

Sommaren 1992,  i exakt samma vecka som tio år tidigare, träffade jag min första riktiga flickvän. Det var då en mycket bra sommar som inte fick en lika bra fortsättning.

Sommaren 2002 träffade jag min fru och den sommaren var alldeles lysande efter några år i lätt desperation över att snart vara för gammal för både det ena och det andra.

Vad sommaren 2012 ska föra med sig för någonting fantastiskt för att kunna leva upp till sina företrädare med en tvåa på slutet återstår att se. Det kanske är det året vi ger oss ut på den där långresan som vi har pratat om. Australien och Nya Zeeland eller USA igen.